Det gick vägen!

Jag inledde denhär veckan lite trevande och lyckades tappa nästan hela min ledning inför dagens finaltävling i världscupen. Men idag var det min distans och mitt före. Bara att tacka och ta emot. Lite hamnade jag förstås att kämpa också, då jag skulle igenom 46 kilometer i fuktig nysnö. Men bra gick det och de andra hade det nog ännu tyngre; till slut kunde jag defiliera in i mål och ta segern i finaltävlingen och samtidigt också i världscupen 2012! Kul också att Janne äntligen knep en pallplacering och var tvåa.

Världscupfinaler

Vi befinner oss nu uppe i Boden för att skida världscupfinaler. Tre individuella distanser och en stafett återstår innan vinnarna koras på söndag. Speciellt veckoslutet blir tufft; medeldistans med nästan 300 meter klättring på lördag och ultralång över 46 kilometer på söndag. Innan det skall vi köra sprint i morgon och stafett på torsdag. Inför finaltävlingarna leder jag cupen, men är tätt skuggad av Andrey Grigoriev. Också Erik Rost, Hans-Jörgen Kvåle och Peter Arnesson är ganska nära. 

Förhållandena här är ganska så intressanta. Snö finns det rikligt med, men då det var rejält varmt i förra veckan har det bildats en hård skare, så man kan åka mer eller mindre överallt i skogen. Det blir alltså att ha en lite annan taktik än vanligt då man väljer sin rutt mellan kontrollerna. 

Vem ler bredast på söndag?

 

 

Nu hurrar vi!

Seger på EM-sprinten!

I morgon medeldistans.

Sprint

Det blev en fysisk sprint på Auburn skidstadionidag. Det var bara stora skidspår i terrängen och rejält med stigning men också en del vägval och igen en hel del genande. Idag lyckades jag nästan perfekt med orienteringen, vägvalen lyckades och jag hittade nästan alla rätta genspår. I den tunna luften öppnade jag nog i alla fall tävlingen för hårt; ännu vid tredje sista kontrollen var jag en sekund före Peter Arnesson som till slut vann tävlingen. I mål var jag 17 sekunder efter. Visst visste jag att jag måste hålla igen lite, men jag mindes det bara fram till andra kontrollen. Före mig hann ännu Hans-Jörgen Kvåle och Lars Moholdt. I morgon medeldistans.

 Nummer fyra. Det var väl ungefär så bra jag var idag.

Fjärde plats i premiären.

Min analys av vad som skulle avgjöra dagens långdistans visade sig vara helt rätt. Problemet var att jag bara klarade av en av de två sakerna. Jag lyckades med att hålla mig på kartan och hela tiden veta vart jag var påväg. Däremot lyckades jag inte hitta rätt ställen att gena på. Jag gjorde visserligen flera bra gen, men ännu fler dåliga. Det gjorde att jag flera gånger hamnade att jaga ikapp de jag för en stund sedan skida tillsammans med. Det gjorde att jag fick en rejält tung tävling.

Över halva tävlingen var jag av och till tillsammans med Andrey Grigoriev och Hans-Jörgen Kvåle som i slutändan tog de två första placeringarna. Men en bit in på tredje och sista varvet tappade jag kontakten med dem slutligen. In till publikkontrollen en dryg kilometer före mål var jag ensam på tredje plats, men efter en halvminutsbom på tredje sista kontrollen så var Lars Moholdt och Erik Rost ikapp mig. Till slut förlorade jag spurten mot Lasse, men höll Erik bakom mig.

Allt i allo inget bra lopp, men en ok start på cupen. I morgon blir det vilodag, sedan fortsätter vi med sprint på onsdag.

 Ett varken vackert eller effektivt sätt att korsa mållinjen. (foto: Alex Jospe)

Nu drar vi igång!

I morgon startar årets världscup här vid Lake Tahoe i Kalifornien i USA. En långdistans på 26km och 500 meters totalstigning väntar oss här uppe på dryga 2000 meters höjd. 

Intressant skall det bli, och jag tror nyckeln till framgång i morgon ligger i att hitta de smartaste vägvalen och gena på rätt ställen. För en del genande lär det bli, då det är rätt bra skarföre och ganska öppen terräng. Den tunna luften borde jag vara ganska bra förberedd på, vi har varit här i trakten och förberett oss i en vecka nog. De första dagarna kändes skidåkningen nog ganska så hopplös, men under de senaste dagarna har jag kännt mig stark. 

Start blir det klockan åtta lokal tid i morgon bitti, alltså eftermiddag finsk tid.

 Kaliforninen bjuder på solsken, vit snö och fina vyer.

Headcoach Tonna och vallamästare Tervala har varit ivriga med att testa valla, så våra skidor skall det inte vara några fel på i morgon.

 

Sommaren slut.

Jag befinner mig för tillfället i Ramsau på läger tillsammans med skidåkarna i FSS. När vi kom hit i måndags var det sommar både här nere i byn och uppe på glaciären. Det var ju förstås skönt men skidföret var långt ifrån bra. Sommaren tog dock slut i förrgår och de senaste två dagarna har det varit snöstorm uppe på glaciären och lite lättare snöfall här nere. Bättre skidföre förstås, men inte lika trevligt väder.